Min stol är hyperergonomisk.
Klarröd och bakom det seriösa skrivbordet ser den väldigt inbjudande ut när jag landar på "kontoret" efter morgonens första tur till kaffeautomaten. Det är då helvetet brakar loss. Tänker jag mig inte för utan sätter gumpen en aning för långt bak, ja då kan man lita på att snart befinna sig i liggande ställning. Och lutar jag mig fram för att på ett bättre sätt ta del av det skärmen erbjuder, är jag snart ihoptryckt till ett litet knytt.
Tydligen är det ergonomiskt riktigt att stolen hela tiden läser av mina kroppsrörelser och gör sitt bästa för att härma dem.
Hur det hänger ihop med beteendet att plötsligt sjunka flera centimetrar närmare golvet gör jag mitt bästa för att inte tänka på...
Anna har fått en dotter. Asballt och superläskigt. Stor kram och grattis till henne!
Undrar över vad jag sänder ut för signaler egentligen när kvinnorna söker upp mig och talar om för mig att jag inte ska känna mig stressad, utan att det går bra att föda när man är 40 också...
Noterat: Kan inte låta bli att vara lite nöjd ändå...
1 kommentar:
helt plötsligt är texten över detta på tyska..?? hinterlassen sie ihren kommentar..ja där ser man! hade nästan glömt den där taxifärden,tack för påminnelsen! you bist bäst! bisous
Skicka en kommentar