Om en tid

Praktik nu. Den flyter som den ska antar jag. Ibland i ett jäkla tempo (mer sällan) och ibland är det snarare sjunkvarning (försöker skriva så att Sjöfarts-Henrik ska förstå...). Men sånt är livet och det rullar och det flyter och snurrar och spinner.
Mariestad känns emellanåt alldeles för nära och Jönköping alldeles för långt bort. Eller snarare människorna.



Helgerna har tillbringats mestadels (i ett vårvarmt) Trollhättan med lååånga promenader/fotosessioner, teater och diverse andra trevliga aktiviteter.









Och så har ett besök hos den alltid lika välvårdade Henrik da Lantz i Göteborg hunnits med, givetvis med det beryktade Sticky som primärt mål...



Fantastiskt skönt är den där känslan av total frihet som infinner sig i kroppen framåt fredag lunch. Den har jag saknat under terminen...

Kortfattat: livet kan verka snabbt medan döden verkar långsam